Tippex väntar valpar med Kebic’s Karl-Johan. Jag tror inte på att det blir så många valpar, men är väldigt tacksam för att det blir valpar i denna kombinationen. Valparna beräknas i mellandagarna. Bilden är på Tippex och hennes syskon för snart fyra år sedan.
Idag är våra guldklimpar tre veckor. Allt är bra med dem och det är ganska lugnt och behändigt med bara två valpar. Lycka är som vanligt den mest fantastiska mamma som man kan tänka sig. Valparna har nu flyttat ut till stora valphagen i hundrummet och idag var det även premiär för att smaka lite annat än mammas mjölk. Det var uppskattat.
Jag är verkligen en rik människa. Inte på pengar, och det kommer jag troligtvis aldrig att bli heller. Jag jobbar ju inte heltid och jobbar heller inte på något välbetalt jobb. Dessutom så spenderar jag de pengar jag har. Däremot är jag väldigt rik på mycket annat. Sådant som verkligen betyder något. Jag har en fantastisk man, som har stått vid min sida i nöd och lust i många år. Vi har tre underbara döttrar, som jag är så oerhört stolt över. De är alla vuxna och lever sina liv på ett fantastiskt sätt. Det är jag glad och tacksam över. Alla tre jobbar med människor på olika sätt och har ett fantastiskt värdegrundstänk och engagemang. Varje dag gör de mig glada och stolta på något sätt. Tre ljuvliga barnbarn har vi också hunnit med att få, och , det låter väl som en klyscha , men det är verkligen det bästa som finns, att vara mormor. Jag är lycklig över att ha dem i mitt liv, över att jag får rå om dem en hel del och jag försöker vara med dem så mycket jag kan. De är ofta mitt sätt att ladda batterierna och de får mig att må bra.
Jag har ett jobb som jag trivs med. Jag har lyxen att kunna unna mig att jobba ”lagom mycket”. Jag trivs så otroligt bra och känner att det är kul att gå till jobbet varje dag. Trivs med barnen runt mig och mina fantastiska kollegor.
Jag har en härlig fritid med vänner, familj och släkt och självklart våra hundar. Brinner och har brunnit i många år för allt detta som hör hundarna till. De där ljuvliga valparna som pluppar ut här då och då. De vuxna hundarna som verkligen är vår familj och med oss överallt.
Men nu känns det verkligen som att jag måste prioritera om lite i mitt liv. Jag kommer att dra ner på hundarna och kenneln. Sluta helt ska jag inte, jag skulle nog inte klara mig utan det. Planerandet av nya kullar och kombinationer, att få ha valpkullar här och njuta av ibland och få följa valparna på deras väg genom livet. Att få ha kontakten med alla mina underbara valpköpare och vänner vill jag inte vara utan. Men allt detta kommer att bli i mycket liten skala. Utställningar har jag redan dragit ner på, och någon gång per år ska jag försöka komma iväg på utställning framöver, men det får räcka med det. Valpar kommer jag att ha ca en gång per år, och de valpar som stannar i kenneln kommer framöver att bo hos fodervärdar eller säljas med bibehållen avelsrätt.
Det är ju så att vi har döttrar och barnbarn lite utspridda, och det blir svårt att komma iväg till dem regelbundet med många hundar och valpar, så det är helt enkelt så här det får bli. Det känns som ett bra beslut. Allt har sin tid.
Jag är oerhört tacksam mot alla mina fodervärdar och extrafamiljer som är fantastiska med sina hundar och sköter dem så bra, och som gör det möjligt för mig att ändå kunna fortsätta i liten skala.
Nu har ögonen börjat öppnas på valparna och de växer och frodas.
Tack alla ni som har visat intresse för valparna i denna kull. Jag vet att många som blev utan valp är besvikna. Wilson har en ny familj som väntar på honom och även Vilja har en familj som väntar på henne, där jag även har möjlighet att behålla avelsrätten på henne. Det känns jättebra. Båda familjerna har köpt valp från oss tidigare och det känns väldigt roligt att de vill ha ytterligare en Trasselsudd. Nu väntar vi på att det ska visa sig om Tippex är dräktig. Än är det för tidigt att se några tecken, men vi hoppas på att det blir Tippex-valpar här i mellandagarna. Förhoppningsvis blir det kanske valpar till några som inte fick valp i denna kullen.
Ja nu är våra valpar en vecka och liknar mer små grisar än valpar. Så runda och goa är de. Om Vilja utvecklas som vi hoppas söker vi ett fodervärdshem/ alternativt säljer henne med bibehållen avelsrätt. Krav är ett pälsvårdsintresse och att bo max fem mil från Växjö.
Trasselsuddens blogg 