Ja, ojojoj, som rubriken säger, bättre sent än aldrig, så kommer här äntligen en uppdatering! Tyvärr så har bloggen verkligen fått stryka på foten här ett tag. Och kanske kommer det att bli lite så framöver. Livet innehåller så mycket, och jag måste kompromissa. jag har ju ett underbart jobb, som jag trivs med, men som tar en del i tid och engagemang. Jag har ju också mina, numera, bara , tre egna hundar hemma, samt några som kommer hit lite extra på besök ibland. Det räcker gott så, även om jag ofta blir sugen på någon till. Så har vi ju dessa underbara valpkullar då och då, som är så ljuvligt underbart och roligt, men också arbetsamt. Många många gånger tänker jag att jag måste dra ner, och funkar det alls att hålla på med uppfödning när man har så mycket som man gärna vill och brinner för. Men i liten skala måste jag fortsätta, för det är bara att konstatera, att det är detta jag älskar och brinner för, så en till två kullar per år blir det nog även fortsättningsvis. Det som har fått mig att fundera inte bara en gång utan många gånger , är ju det som står mitt hjärta allra närmast. Familjen!!! Finns ju absolut inget viktigare. Vi har ju tre döttrar, en 3 mil från Växjö, en i Stockholm och en i Göteborg. Att de är så utspridda gör ju att det inte är så lätt alltid att träffa dem så ofta som jag vill. Därav det minskade hundantalet här hemma. Vi vill kunna åka iväg och hälsa på dem ibland och då krävs ju oftast hundvakt, och ju fler hundar, ju svårare att fixa hundvakt åt alla. Nu är det ju också så att vi har den stora lyckan att vara morföräldrar åt tre underbara små barn. det absolut bästa som finns. Otis och Simone har vi ju som tur är på nära håll, och vi försöker träffa dem så mycket som möjligt. Lilla Iris bor i Göteborg och hon är fyra veckor idag, och det känns ju att man vill göra allt för att kunna träffa även henne så mycket som möjligt. Så sådana saker som att blogga, och hundutställningar m.m , kan det nog bli mindre av framöver.
Nåväl, som ni förstår så har det ju varit en del här senaste tiden, med en underbar valpkull, ett nytt barnbarn, m.m. Förra veckan var vi hos Katarina och besiktigade valparna inför flytt, och alla var utan anmärkning . Så skönt. Efter det var det dags för dem att flytta till sina nya familjer. Alla valparna har fått så fina familjer. Lilla Signe som numera heter Gwenn har flyttat till Eva i Skåne, Simone som heter Sia har flyttat till Johannes och Elina på Teleborg här i Växjö. Vi har behållit en avelsrätt på Sia. Stighelmer fick följa med oss till Stockholm i lördags, där hans nya matte Ann-Sofie och Ingela mötte upp, och numera bor han i Luleå/ Boden. Efter att Stig-Helmer hade lämnats hade vi en trevlig vistelse hos Ellen och Jakob och Silje i Stockholm. Vi var hemma sent söndag kväll. Efter ett par dagars jobb var det dags för mig att sätta mig på tåget igen, denna gång med Otis som sällskap. Vi åkte såklart till Göteborg, där vi har varit ett par dagar och haft det riktigt mysigt med Elin, Christian och Iris.
När det gäller valpar, så kan jag säga att vi planerar en kull till våren. Det ringer valpintressenter varje dag, men som vanligt, låter jag ingen sätta upp sig på intresselista, förrän jag vet om vi har valpar på gång.
Bilderna nedan är på Sia , Gwenn och Stig-Helmer med sina nya familjer.
Igår var valparna åtta veckor och jag kan verkligen inte fatta hur fort tiden har gått sedan de föddes. Det har ju hänt en del både i hunderiet och familjen, och när man har fullt upp så läggs vecka till vecka och månad till månad fortare än vanligt. Mycket av min lediga tid har ägnats åt att ta emot besök, vilket är mycket trevligt. Många vill titta på valparna och det är också nyttigt och socialiserande för dem. Så det har blivit, vänner , grannar jobbarkompisar m.fl., och givetvis valpköpare hund och uppfödarvänner. I lördags var Kristina på Kebic’s och hennes dotter Maria här. Vi har alltid så roligt när vi träffas , och valparna blev väl godkända också. Det är alltid roligt och bra att få andra uppfödares synpunkter på valparna också. Kristina är ju dessutom oerhört duktig och kunnig på rasen och har dessutom en kull hos sig som är halvsyskon till våra. Så om några veckor är det jag som åker till Kalmar på valptitt. Igår hade vi besök av Elina och Johannes som är blivande ägare till lilla Simone. Vi passade på att bada valparna och klippa klorna. Till Hjälp hade vi också mina två underbara barnbarn Otis och Simone. Otis har varit med flera gånger när jag klippt klorna på dem. Han klappar dem på huvudet så att de ska bli lugna när jag klipper och så pratar han så gulligt med dem.
Trasselsuddens blogg 