Peanut och Öland!

Igår testades lite nya produkter på Peanut och sen  blev det foto på lilltjejen som nu har hunnit bli 8,5 månad.   Sedan hade vi besök av Erika och fina Tippex. Tippex har hunnit bli fyra månader och är både söt som en maräng och väldigt trevlig och lätthanterlig.  Det märks att hon har en familj som lägger ner tid och kärlek på henne. Tack! I veckan har vi också haft besök av fina Sally, Trasselsuddens Lisa och matte Annette. Idag håller vi tummarna för  dem när de äntrar ringen på utställning i Älmhult.  Och så kan jag inte låta bli att tala om att NU löper Lycka.  Så om ca 12 dagar så hoppas vi på en lyckad date. Nu är maken och jag packade och klara och ska sätta oss  i bilen och åka till öland. Där ska vi tillbringa några dagar med Emelie Minå och goa Otis. Livet är härligt!

Annons

Utställning!

Lilla Lycka, hon blir noga kollad varje dag, och jag hoppas och tror att det blir löpning vilken dag som helst nu. så spännande.  Här i Växjö har vi underbart väder idag också och jag ska ta med mej hundarna ut och sätta mej i trädgården med en bra bok. Har precis anmält Peanut till hennes första officiella utställning. Kan ju inte ställa ut henne själv ännu, men har en mycket god vän som har lovat att springa i ringen med henne, och jag får följa med och titta på min vackra Peanut. Så nu får vi se hur det går för lilla hjärtat i Ronneby i juli. Tänker även anmäla henne och kanske någon av valparna till Jönköping i augusti, och då ska jag kunna ställa henne själv. Det där med utställning tar jag ju annars lite med en nypa salt. Det beror på så mycket, dagsform på hund och förare, om hunden vill visa sej, om det är en bra handler, vad domaren har för tycke och smak, bl.a. Men givetvis är det viktigt att hundar som ska användas i avel får officiella meriter, som ett kvitto på att det är en trevlig och rastypisk hund. Fast när man har hållit på ett tag så kan man själv avgöra ganska bra om det är en hund värd att använda i avel. Sen är ju den där meriten mer ett bevis eller vad man nu ska säga. Så ser jag på det, andra ser på det på andra sätt. Och jag har varit på på tvådagarsutställningar där jag på lördagen fått en tvåa och på söndagen blivit BIR. Med en hund som visade sej lika bra båda dagarna. det tycker jag säger en del. Men visst ska det bli kul att se vad de tycker om min lilla Peanut, uppleva atmosfären, träffa massa trevliga hundvänner och kolla in alla andra fina Havanaiser. Det ser jag fram mot.

Väntan!

Astrid blir allt piggare för varje dag, och det gör mej så glad! Min fina gamla trotjänare, snart är hon som ”ny” igen.  Här hemma är det annars väldigt lugnt och stilla. Peanut har kommit i ”tovåldern”  Och Lycka förväntas snart börja löpa. Jag tror inte att det dröjer länge till. Å vad jag ser fram mot att para henne. Jag ser ju alltid fram mot våra valpkullar, varje kull och varje enskild valp är ju unik. Det jag ser fram mycket mot nu är att få uppleva Lycka som mamma. Hon är ju den goaste extramamman som finns till alla andras valpar, och snart ska hon få egna…

Barnbarnsbarn!

Hos oss är det  lugnt och stilla.  Det händer  inte så mycket. Så då har vi lite reflektionstid, det kan behövas. Kan berätta att Astrid mår bra efter sin operation, äter och dricker bra. Hon får såklart smärtstillande fortfarande och är ganska lugn, men det är ju helt normalt. Skönt för henne att det inte är så många hundar här eller några valpar som stökar runt henne. Valpar väntas det däremot hos min goda vän Anna-Lena på Axel-Linas kennel. Det är ”vår” Trasselsuddens Kerstin, Älva som inom någon vecka ska ha valpar med Zodiaka la star’s Cause i can. jag har fått bilder på Älvas mage av Anna-Lena, och hon är rejält rund, så det blir nog några stycken. Älva är från vår K-kull och dotter till Trasselsuddens Dagny. Här kommer en bild på söta Älva som valp.

Tacksamhet!

Igår nåddes vi av beskedet att Lina Baldernäs är död. Lina blev känd i januari när hon berättade om hur hon fick köa och vänta på operationstid för sin allvarliga cancer, hur hon till slut tjatade sej till en återbudstid. Det finns många liknande människoöden som berör. Fast Lina visste att hennes tid var utmätt kämpade hon för en bättre sjukvård kortare köer, hon samlade in pengar och matkassar till människor i sverige som lider av cancer OCH dålig ekonomi.  Det är nämligen så i sverige 2014, att människor dör i väntan på vård. Det förekommer också att människor i Sverige med eller utan cancer faktiskt inte har råd att både betala hyra  och köpa ordentlig mat. Sverige har blivit ett samhälle med allt större klasskillnader tyvärr. Sjuka, arbetslösa, handikappade, flyktingar,  hamnar allt längre utanför, räknas liksom inte längre och straffas dessutom med en ofta mycket dålig ekonomi, som gör det svårt att hålla näsan över vattenytan. Lina Baldernäs kämpade dessutom mot rasism och för människors lika värde, trots att hon själv var så svårt sjuk. För mej är hon en verklig hjälte, med stort mod, styrka, empati och värme. Lina blev bara 33 år gammal och lämnade tre små barn och man kvar. I dessa tider när många människor dyrkar prestation, pengar och status, när det största värdet är att stå längst fram, att lyckas och att vara ”någon”, då behöver vi fler vardags hjältar som Lina. Det är de som verkligen förtjänar vår respekt och beundran!   Själv känner jag en sån enorm tacksamhet för att jag står här idag , frisk, stark om än lite tilltufsad av livet. Tacksam för min underbara familj som är så kär och betyder absolut MEST!  Tacksam för fina barnbarnet Otis, som man blir lycklig bara av att tänka på. Tacksam för att vi har jobb, bra boende och förstås våra underbara hundar som betyder så mycket.  Livet med hundarna innebär ju ibland även jobbiga stunder tyvärr, även om det är sååå mycket värt det, för alla underbara stunder och dagar man har med dem. Astrid har ju i princip aldrig  mått bra vid sina löp, och de senaste löpen har varit riktigt jobbiga, både flera veckor innan löp och ett par veckor efter. Sen har skendräktigheten kommit och varit lika jobbig den. Så det har inte varit så mycket tid som bara varit ”vanlig” och bra. Så vi bestämde oss för att kastrera henne, och idag var dagen inne för det. Lilla Astrd, mattes hjärta, klamrade sej faktiskt fast vid mej när jag lämnade henne, så det kändes lite tufft att gå. Veterinären lovade att ringa när hon var färdig, och framåt middag började jag bli orolig när jag inget hade hört. Vid två fick jag samtalet jag väntat på. Allt hade gått bra och Astrid var vaken, men livmodern var inte fin. Den var förstorad och fylld med vätska. Så vad skönt att vi tog detta beslutet och att det nu är gjort. Det känns verkligen fantastiskt bra. Nu ligger hon här vid mina fötter och vill ännu inte ha nåt att äta, vill helst bara vara nära matte, min trogna vän. Hundarna är verkligen familjemedlemmar som betyder så enormt mycket och ger så mycket. Visst kommer jag att åka med mina hundar på utställningar framöver,för att meritera dem, men inte särskilt ofta. Det viktigaste värdet för mej är att de är våra underbara vänner, familjemedlemmar, och är sunda och trevliga. Inte  att de drar hem fina rosetter och meriter eller är importerade från tjottahejti med nån flaschig stamtavla. Visst är det kul när det går bra, det ska jag inte förneka, men ibland tycker jag även här att det finns så mycket ytlighet och strävan efter att glänsa. Eftersom det genomsyrar hela mitt jag,att var sann mot sej själv och att behandla alla människor med största respekt och lika värde, oavsett om man är kung eller uteliggare, och eftersom jag nu i valtider blir extra påverkad  och engegerad i det jag tycker är viktigt, så kommer det alltmer att prägla även mitt hunderi känns det som. Oj, nu blev det lite djupt. Tänkte iallafall bjuda på en bild på underbara Astrid som valp.

Astrid!

Astrid, min kära gamla Astrid. Mattes skugga.  På senaste tiden har det varit lite tufft här, bl.a har jag ju opererat foten. op har gått bra men det varit lite komplikationer i början och det tar ju lite tid innan jag kan promenera med hundarna.  Min vän Linn har tagit hand om Astrid  och tagit till sej henne på ett enastående sätt, och nu har Astrid fått en bra inskolning hos henne. Så nu kommer Linn nog att ha Astrid en del när vi har valpar här, som Astrid blir så stressad av, och Linn kommer nog att vilja träffa Astrid  och ha henne lite någon gång ibland också. Sedan har ju Astrid  sin bästis Siw som hon älskar, och som hon också kan hälsa på ibland. Så bra med två extramattar som kan rycka in när det är mycket hundar och valpar här. Men nu är det väldigt lugnt här och jag är hemma hela dagarna, inga valpar på gång ännu, så nu njuter jag av att ha min underbara trofasta Astrid här igen. Vilken glädje att ha sin skugga tätt i hälarna. Och på måndag ska hon kastreras, vilket jag hoppas och tror kommer att bli jättebra för henne.

Kennelträff!!!

Nu har jag bestämt datum för årets kennelträff. Jag ser så mycket fram mot detta , då vi brukar ha mycket trevligt på våra träffar, och för mej är det en av årets absoluta höjdpunkter, att få träffa och umgås med så många som möjligt av mina kära valpar och valpköpare. Alla som har valpar/ hundar från oss eller som har någon anknytning till vår kennel hälsas varmt välkomna Lördagen den 26 juli klockan 13.00.  Jag kommer maila eller skicka meddelande på Fb till så många som möjligt men det är risk att jag har tappat mailadresser, det börjar bli många valpar nu och tänk, de äldsta är nästan 10,5 år.  Egen fikakorg, hundarna och ett glatt humör medtages. Meddela gärna om ni kommer. Glöm nu inte att skriva in denna dag i almanackan. Som sagt, Varmt Välkomna!!!! Jag hoppas få träffa riktigt många av er. Några bilder från tidigare träffar. Vi kommer att vara På öland vid vår stuga i Arontorp.

Sjukstuga!

I tisdags opererade jag foten, det är väldigt skönt att ha det gjort, även om de här första dagarna har varit jobbiga. det började med att det blödde igenom bandaget direkt när jag kom hem, så ner till lasarettet igen. det sipprade blod så efter omläggning och fixning blev jag beodrad total stillhet i minst två dygn.  sedan igår kväll fick jag en överkänslighetsreaktion mot de smärtstillande tabletterna, vilket jag fick även förra operationen. Så denna operationen åt jag bara halv dos smärtstillande, trots det blev jag akut väldigt dålig igårkväll. Svimningar, illamående, och andnöd. Kände mej väldigt nära döden, så nu är jag glad att jag inte har fler fötter att operera. Nu får jag klara mej på alvedon, och det går bra. Hellre lite smärta än att må så fruktansvärt dåligt. Nu mår jag bra igen, förutom lite ont och kan äta som vanligt. Så skönt. Men vad skulle jag göra utan mina fina vänner och familj och min man, som har fått sköta både mej och hundarna! Stort tack till Linn som tagit sej an Astrid  så jag vet att hon är i absolut bästa händer, Emelie, som går ut med hundar och kommer mitt i natten efter jobbet för att kolla till mej och ta pulsen, min fantastiske man som får sköta allt!!! inklusive att fara med mej fram och tillbaka till lasarettet. Och alla andra fina som hör av sej och bryr sej. Nog med gnäll!!! Nu ska det bara bli bättre

Conny, Ozzy och Siri!

Vi har fått flera rapporter och bilder från valpköparna i N-kullen. Så roligt det uppskattar vi. Tippex och Göte har jag ju nära kontakt med och därför kommer ni ju att få fö lja dem här. Men vi har ju även de andra tre godisbitarna, Conny som bor med husse och matte i Sävsjö, en cool kille som nog får vara med och gosa med barnbarnet, Ozzy en pigg kille som bor i Borås med husse matte och två småmattar, Siri som bor i Göteborg hos matte, husse, lillmatte och lillhusse. Det verkar fungera jättebra med alla valpar och de har anpassat sej bra i sina nya familjer. Havanaisen är verkligen en riktig familjehundar som passar de flesta och alla åldrar. tack snälla valpköpare att ni delar med er och även skickar foto!

Trasselsuddens Nougat, Göte!

Idag har vi haft besök av charmtrollet Göte.  Å vilken go och mysig valp. göte hann med att träffa syster Tippex en stund innan hon åkte hem och sedan roade han sej med att busa med Peanut och Lycka. Peanut trivs verkligen när vi har valpar på besök och hon får busa med dem.  Är så här långt väldigt nöjd med utvecklingen av både Tippex och Göte som båda finns kvar i kenneln som foderhundar.  Vi har även fått hälsningar från de andra valparna i kullen, så i veckan kommer jag att lägga ut lite bilder på de sötnosarna också