När man planerar valpar eller väntar valpar och inte minst när man har en härlig kull valpar hemma, får man ofta förfrågningar och önskningar från valpköpare om någon speciell färg. Jag är väldigt noga när jag väljer mina valpköpare och vill helst inte att det ska vara färgen som är avgörande när man köper valp. Det viktigaste för mej är att ”mina” valpar får ett gott hem och får vara de familjemedlemmar de har rätt till att vara och blir älskade oavsett färg. Det går ju också lite mode i färg och det finns uppfödare som avlar för att få fram vissa färger. Det är inte på något sätt fel men så gör inte jag när jag planerar min avel, utan försöker att para ihop två föräldradjur som kompletterar varandra när det gäller hälsa och utseende. Det är ju så att den perfekta havanaisen finns inte, men man försöker att inte dubbla två ”fel”. Givetvis är det så att man kan ha sin favoritfärg eller tycka att en viss valp är bedårande söt, men det är ändå inte färgen som ska vara det viktigaste när man köper valp. Önska kan man ju alltid göra, men man vet inte förrän valparna är födda vad det blir för färg. Här kommer några bilder på vår underbara C-kull, där mamma är svart/vit och pappa svart. Det blev fyra valpar En svart, en svart/vit, en sobel/vit och en vit. Lika fina allihop
Arkiv | september 2012
Grattis till I-kullen och J-kullen!!!
Ridning!!!
Fick ett sms av Mia igår, sen var bollen i rullning. Idag var det nämligen ”ridborgarmärkesdag” i stallet, och hon tyckte att Jörgen och jag skulle passa på, och varför inte. Det gäller ju att utmana sej själv ibland. R
ed ju en del i yngra dagar men det är ju minst 30 år sedan, och för typ 15 år sen red vi hela familjen några gånger på islandshästar. Men med åldern har man blivit räddare och räddare och jag har väldigt stor respekt för de stora vackra djuren. Äldsta dottern är ju ägare till en, i mitt tycke otroligt stor och ganska vild häst, honom vågar jag knappt gå nära. Så det var extra kul att fixa det här idag. Om nu sanningen ska fram så var det inte så väldigt avancerat att ta ridborgarmärket, men jag är glad och stolt ändå. Tusen tack Mia som lockade ut oss till stallet och för att du fixade en lugn och lagom stor häst till mej och för att du gick med och ledde så att även Jörgen vågade. Dessutom blev vi ju bjudna på gott kaffe efteråt och fick mysa med finaste goaste Smilla som förhoppningsvis ska ha valpar här inom en inte alltför avlägsen framtidValplängtan!
Nu känns det att det är ett tag sen man hade en valpkull, och det börjar att suga ordentligt i ”valptarmen”. Längtar verkligen efter nästa kull nu. Vi beräknar ju att para fina Smilla i november, och det ska bli så skoj. Chiquita beräknas också att löpa i november och jag skulle gärna para henne också, men maken tycker att det blir för jobbigt… och visst det är inte bara gulligt med valpar utan massor av jobb också. Och så bor vi inte optimalt för det just nu, så jag får väl ge mej. Under tiden jag väntar så tittar jag på valpbilder. Här kommer några bilder på blivande mamma Smilla och hennes fina bror.
Ludde!
Träff med 3/5 delar av K-kullen!
Vilken trevlig dag vi har haft! Tre av Diizas valpar med mattar och mamma Diiza med matte har varit här idag. Så trevligt att träffa alla och att se hur fint de alla har utvecklats. De är nu ett halvår och det har ju hänt en del sen de flyttade. Alla har utvecklats mycket bra både vad gäller exteriör, bett päls m.m. De är helsyskon men ändå ganska olika typer, Konrad svart och väldigt lik pappa, Kristina/Svea svartvit och en blandning av mamma och pappa men mest lik mamma ändå, Kurt/Sixten nästan helt kritvit och jag kan inte säga riktigt vem han är lik bara konstatera att han är supersöt precis som när han var valp. jag är så nöjd med dem alla och kanske får jag i framtiden låna någon av pojkarna till avel. Trevliga familjer har de också kommit till. De blir verkligen väl omhändertagna och är högt älskade familjemedlemmar. Tack Cissi, Tina och Malin och även Diizas matte Anki. Kenneth/Ludde och Kerstin/Älva kunde tyvärr inte komma idag, men de är alltid välkomna hit och jag hoppas få träffa dem vid något annat tillfälle.
Restaurang besök med Ellen!
Igår kväll var vi ett gäng som var på restaurang akropolis och ”firade” av Ellen, som åker till London imorgon. Tanken är att hon ska stanna ett helt år om det löser sej med jobb och bostad. Det känns sorgligt och vemodigt att hon ska åka men samtidigt tycker jag att hon är otroligt modig som gör denna resa, som är planerad så länge, alldeles själv. Lycka till finaste Ellen<3 Här är bilder på några som var med.